Ellerhur1

Ja du killen...............igår sms:ade du mig och bad mig om hjälp. Tyckte nog du. Men OM jag gjort det för dig hade jag inte hjälpt dig, det VET jag och det tror jag du vet också.

Du har en stund nu pratat om att du är en annan person med annat fokus och att du vill att allt ska gå bra. Du har varit jättegullig mot mig och hjälpt mig en massa med olika saker. För ett tag sedan fick jag möjlighet att hjälpa dig tillbaka och det kändes jättebra. Jag har sett dig med dina barn och du är en fin pappa.

Det du också sagt är att vissa saker ligger numer bakom dig. Att du klarar det själv utan proffisionell hjälp. Jag sa att jag har en något annan syn på det och utifrån mina erfarenheter så kan jag tycka annat men varje människa är unik och jag tror på dig.

Igår blev det så fruktansvärt fel. För dig!!! Det hade hänt något och jag fick inte veta vad. Din lösning eller din önskan då var ju inte den väg jag önskat att du skulle ta. Att du stöter bort mig i det här fallet och att du inte är beredd att prata om det är skitsynd och jag önskar verkligen att du såg saker annorlunda.
Vi har pratat i telefon flera gånger och jag trodde minsann - dum som jag är att faktiskt. Vi är vänner och jag skulle kunna få visa dig att jag finns där och lyssnar om du behöver. Nej jag har ingen lust att stödja det du bad om - det VET du och jag trodde att du vände dig till mig för att du behövde prata men förtäckte det lite för att få en chans att visa att du mådde kass. Men det var ju inte så. Tyvärr.

Du uttryckte att jag skulle sköta mitt så skulle du sköta ditt. Ja, är det så du vill ha det så - helt okej men säg för fan då inte att vi är vänner för det är inte så vänner gör. Hade jag gjort det du bad mig om hade jag heller inte varit en vän. I mina ögon. Snacka inte med mig om att kunna öppna sig och lita på  någon om det inte gäller alltid och hela vägen. Jättesynd det som blev nu tycker jag och jag hoppas att du väljer annat framöver.

Du vet var jag finns Sandberg!

Ellerhur?