Att älska på riktigt varar livet ut...........
Sista tiden - året - det har hänt så mycket som fått mig att se att jag måste välja vad jag vill ha i mitt liv.
Folk tittar på mig som om jag är en alien för att jag är singel. MEN jag vill ha det så. ELLER VILL JAG DET????
Jag har kommit fram till att jag vill ha en partner visst - men på mitt sätt. Tänker inte bli hunsad igen. Tänker inte hålla igen på det som är jag. Framför allt så tänker jag inte nöja mig med vad som. Jag har tänkt efter och inser att jag har älskat på riktigt två gånger i mitt liv. Ja förutom mina barn - det är ju större än allt. MEN partnermässigt. Allt annat har varit bekvämt , passat just då eller socialt rätt. Inte rätt för MIG. Ska jag släppa in någon nu då får det vara någon som ger mig DEN känslan som jag bara haft två gånger. När man älskat så - det varar hela livet. Det försvinner aldrig. Dom två är alltid speciella för mig och jag kommer älska dom resten av mitt liv. Dom andra - not so much. Dom tänker jag knappt på. Tyvärr ska man väl säga. Så då kom jag på det. Det finns ingen som vill ha mig. JAG VET det låter löjligt och bittert men det är SANT - då väljer jag att vara ensam eller får det valt åt mig.
Tänker inte nöja mig med halvmesyrer. Får inte tillbaka det som varit och nöjer mig inte med mindre än allt.
Igår satt jag i en bil som en kompis köpt och fixat lite. En lite kul leksak - BMW 525i med ett ruggigt tryck!!
Vi hade bestämt att vi skulle åka lite genom Sörmland och han hade fått in baslåda så det kändes helt rätt.
Vi åkte Nyköping - Norrköping (donken där) - Katrineholm - Eskilstuna - Strängnäs och hem!! KUL!! TACK Dahlberg.
Innan vi åkte gjorde jag iordning hemma efter målarna - jo det är en del städning kvar men fy bubblan vad fint det blev!! Kermit hade bråttom iväg (som vanligt) och när han åkt gjorde lilla S och jag oss klara för avfärd.
Vi åkte gamla vägen mot Nyköping och lyssnade på musik - jätteskönt.
Jag lät tankarna vandra och kom på att här sitter jag i en bil och åker för åkandets skull. HUR normalt är det då??
Jag borde sitta hemma och titta på frågesportprogram eller vad som går på tv en fredagskväll. Jag borde städa, stryka - dricka lite vin umgås med vänner och jag borde ha en partner. '
Men mina tankar vandrade lite till - jag HAR gjort allt det där!!!!!!!! Jag har varit på middagar hos vänner och lagat mat för släkten och stått och åååååååhhhhat och ooooooooooohhhhat och sagt rätt saker. Diskuterat allt från blöjor och välling när den tiden var och politik, skolproblem och sura tonåringar när det var.............
Jag har druckit (litervis) med vin och kollat på timmar och timmar med frågesportprogram och mitt i naturen.
Jag har bakat bullar gått skogspromenader och varit en riktigt duktig liten husfru.
Jag har gjort allt det där och varit nöjd med det.
Nu är det annat. Nu tycker jag det är skönt att sitta i en bil för sittandets skull. Jag tycker om att lyssna på musik och känna basen pumpa i ryggen.
Jag försöker hålla kontakt med vänner och släkt - det är inte så lätt för dom är en annan del i sitt liv än jag är.
Ja - jag vet - dom tycker jag är helknasig. OCH det är jag nog. Men sån är jag.
Just nu är jag lite trött. DET kan man få vara.
Folk tittar på mig som om jag är en alien för att jag är singel. MEN jag vill ha det så. ELLER VILL JAG DET????
Jag har kommit fram till att jag vill ha en partner visst - men på mitt sätt. Tänker inte bli hunsad igen. Tänker inte hålla igen på det som är jag. Framför allt så tänker jag inte nöja mig med vad som. Jag har tänkt efter och inser att jag har älskat på riktigt två gånger i mitt liv. Ja förutom mina barn - det är ju större än allt. MEN partnermässigt. Allt annat har varit bekvämt , passat just då eller socialt rätt. Inte rätt för MIG. Ska jag släppa in någon nu då får det vara någon som ger mig DEN känslan som jag bara haft två gånger. När man älskat så - det varar hela livet. Det försvinner aldrig. Dom två är alltid speciella för mig och jag kommer älska dom resten av mitt liv. Dom andra - not so much. Dom tänker jag knappt på. Tyvärr ska man väl säga. Så då kom jag på det. Det finns ingen som vill ha mig. JAG VET det låter löjligt och bittert men det är SANT - då väljer jag att vara ensam eller får det valt åt mig.
Tänker inte nöja mig med halvmesyrer. Får inte tillbaka det som varit och nöjer mig inte med mindre än allt.
Igår satt jag i en bil som en kompis köpt och fixat lite. En lite kul leksak - BMW 525i med ett ruggigt tryck!!
Vi hade bestämt att vi skulle åka lite genom Sörmland och han hade fått in baslåda så det kändes helt rätt.
Vi åkte Nyköping - Norrköping (donken där) - Katrineholm - Eskilstuna - Strängnäs och hem!! KUL!! TACK Dahlberg.
Innan vi åkte gjorde jag iordning hemma efter målarna - jo det är en del städning kvar men fy bubblan vad fint det blev!! Kermit hade bråttom iväg (som vanligt) och när han åkt gjorde lilla S och jag oss klara för avfärd.
Vi åkte gamla vägen mot Nyköping och lyssnade på musik - jätteskönt.
Jag lät tankarna vandra och kom på att här sitter jag i en bil och åker för åkandets skull. HUR normalt är det då??
Jag borde sitta hemma och titta på frågesportprogram eller vad som går på tv en fredagskväll. Jag borde städa, stryka - dricka lite vin umgås med vänner och jag borde ha en partner. '
Men mina tankar vandrade lite till - jag HAR gjort allt det där!!!!!!!! Jag har varit på middagar hos vänner och lagat mat för släkten och stått och åååååååhhhhat och ooooooooooohhhhat och sagt rätt saker. Diskuterat allt från blöjor och välling när den tiden var och politik, skolproblem och sura tonåringar när det var.............
Jag har druckit (litervis) med vin och kollat på timmar och timmar med frågesportprogram och mitt i naturen.
Jag har bakat bullar gått skogspromenader och varit en riktigt duktig liten husfru.
Jag har gjort allt det där och varit nöjd med det.
Nu är det annat. Nu tycker jag det är skönt att sitta i en bil för sittandets skull. Jag tycker om att lyssna på musik och känna basen pumpa i ryggen.
Jag försöker hålla kontakt med vänner och släkt - det är inte så lätt för dom är en annan del i sitt liv än jag är.
Ja - jag vet - dom tycker jag är helknasig. OCH det är jag nog. Men sån är jag.
Just nu är jag lite trött. DET kan man få vara.
Kommentarer
Postat av: Sophia
Det finns någon för alla :)
Trackback