På väg tillbaka........fläckvis alla fall
Tillbaka på jobbet.
Lite segt för att mitt batteri inte ville som jag idag, men det löste sig med lite nytt batterivatten.
Har haft lite morgonfika med Ingela och Ros-Marie och ska nu ta tag i den enorma hög med jobb jag har på mitt bord.
Var hos pappa igår kväll det är skönt att vara där och bara vara med honom. Han har det tungt men jag tycker han är duktig. Grät massor igår - det sköljer över mig med jämna mellanrum. Häromnatten vaknade jag och blev ledsen och då var det skönt för Kermit var hemma och vi pratade lite. Han är oerhört omtänksam den killen!!! Det är ju svårt att vara ensam i det här läget i livet, man behöver den där kramen eller bara få vara med någon. Mina barn är underbara bägge två men det är en annan relation för dom behöver mamma stark i detta.
Lilla S är förkyld......inge bra. Jag är lite rädd att hon missar skolavslut för febern är hög.
Stora S har jag fått tillbaka.................!!! Inget ont som inte har något gott med sig skulle min mamma säga och så är det verkligen. Vi fick en chans att prata i söndagskväll och jag är tacksam för det. Ska förvalta detta väl.
Det som är tyngst för mig är att jag verkligen SÅG pappa bli halv!!
När personalen kom för att hämta mamma och hon skulle åka då blev han halv. Det var enormt jobbigt att se.
Har funderat mycket på hur jag ska skriva här om det som var men bestämt mig för att lämna det som det är. Mamma är borta.
Jag inser och känner att det kommer bli tungt och att det kommer föra med sig en massa olika känslor och förmodar att jag kommer gråta massor emellanåt men det är ju okej!!
Mamma skulle vilja att jag lever vidare så då gör jag det.
Idag ska Kermit på arbetsintervju och jag hoppas för hans skull att det blir positivt. Det är han värd.
Han har haft det så tungt länge nu och jag vill verligen att det går bra så han kan få allt det han vill.
Lite segt för att mitt batteri inte ville som jag idag, men det löste sig med lite nytt batterivatten.
Har haft lite morgonfika med Ingela och Ros-Marie och ska nu ta tag i den enorma hög med jobb jag har på mitt bord.
Var hos pappa igår kväll det är skönt att vara där och bara vara med honom. Han har det tungt men jag tycker han är duktig. Grät massor igår - det sköljer över mig med jämna mellanrum. Häromnatten vaknade jag och blev ledsen och då var det skönt för Kermit var hemma och vi pratade lite. Han är oerhört omtänksam den killen!!! Det är ju svårt att vara ensam i det här läget i livet, man behöver den där kramen eller bara få vara med någon. Mina barn är underbara bägge två men det är en annan relation för dom behöver mamma stark i detta.
Lilla S är förkyld......inge bra. Jag är lite rädd att hon missar skolavslut för febern är hög.
Stora S har jag fått tillbaka.................!!! Inget ont som inte har något gott med sig skulle min mamma säga och så är det verkligen. Vi fick en chans att prata i söndagskväll och jag är tacksam för det. Ska förvalta detta väl.
Det som är tyngst för mig är att jag verkligen SÅG pappa bli halv!!
När personalen kom för att hämta mamma och hon skulle åka då blev han halv. Det var enormt jobbigt att se.
Har funderat mycket på hur jag ska skriva här om det som var men bestämt mig för att lämna det som det är. Mamma är borta.
Jag inser och känner att det kommer bli tungt och att det kommer föra med sig en massa olika känslor och förmodar att jag kommer gråta massor emellanåt men det är ju okej!!
Mamma skulle vilja att jag lever vidare så då gör jag det.
Idag ska Kermit på arbetsintervju och jag hoppas för hans skull att det blir positivt. Det är han värd.
Han har haft det så tungt länge nu och jag vill verligen att det går bra så han kan få allt det han vill.
Kommentarer
Postat av: Anonym
vad säga i ett läge som detta? Ord är liksom inte nog, men drar istället till med den alltid gångbara klyschan "the show must go on..."
ha det
Limi
Trackback